INKORSNINGSPROJEKT

När man avlar på renrasiga hundar innebär det att man bedriver avel i en sluten population, vilket sakta men säkert leder till ökad inavel och minskad genetisk variation. En minskad genetisk variation ökar risken för sjukdomar, försämrad fertilitet och minskad kullstorlek.

Skillnad mellan beräknad och genetisk inavelsgrad

Om man tittar på en hund på SKK Avelsdata så ser man inavelsgraden i stamtavlan, dock är detta endast den beräknade inavelsgradens ökning över fem generationer. En generell rekommendation är att inavelsökningen i populationen inte ska överstiga 2,5 procent, beräknat över fem generationer (eller 0,5 procent per generation). Men fem generationer är väldigt kort tid och här ser man inte hur en enskild individ går tillbaka till några få grundare av rasen, som de flesta hundar i rasen är släkt med.

Genetisk inavelsgrad innebär att man tar ett DNA-test för att se hur individer genetiskt är släkt vilket ger en helt annan bild av hur nära släkt en hund är med andra individer i rasen.

Det är skillnad på genetisk inavel och beräknad inavel (klicka på bilden för större version).

Snittet för den genetiska inavelsgraden hos renraser ligger på 24 %. Beauceronen ligger på 18 % medan vissa bruksraser ligger rejält mycket högre, tex boxer som ligger på 39 % och långhårig collie som ligger på 50 %. Någon exakt gräns för vad som är "bra" finns inte, däremot finns det forskning som visar att vid likvärdiga parametrar i övrigt så är en lägre genetisk inavelsgrad det som kan kopplas till bättre hälsa och ökad livslängd (Källor: Bannasch et al 2021, Yordy et al 2020).

Att få ner inavelsgraden genom att fortsätta avla enbart inom rasen fungerar inte eftersom alla individer är släkt även om det är långt bak i stamtavlan - fortsatt avel inom sluten population kommer alltid att leda till att den genetiska inavelsgraden ökar.

Det finns tack och lov olika sätt att minska den genetiska inavelsgraden - man kan slå samman närbesläktade raser, man kan använda sig av inkorsning eller så kan man använda öppen stambok.

Eftersom det här är ett problem som förr eller senare drabbar alla renraser är det viktigt att man som hundägare sätter sig in i vad detta innebär - vi vill alla att våra hundar ska vara så friska som möjligt och då är detta med genetisk variation oerhört viktigt.

Inkorsningsprojekt inom Svenska Beauceronklubben

I dagsläget har två beauceronuppfödare ansökt om att göra inkorsningskullar och Svenska Beauceronklubben har valt att ställa sig bakom detta. Ansökningsprocessen pågår just nu och på den här sidan kommer efterhand mer info om projektet och kullarna.

Det här är alltså ett projekt där man noggrant planerar och utvärderar inkorsningarna - man väljer ut en fysiskt och mentalt sund individ av vardera ras, DNA-testar för att ha så mycket underlag som möjligt, uppfödaren ansöker därefter till SKK om att få göra en inkorsningskull varpå rasklubb och specialklubb får lämna sina synpunkter och därefter går ansökan till SKK som tar beslut. Om ansökan blir godkänd kommer avkommorna att registreras i ett speciellt SX-register hos SKK och hundarna får samma status som SE-registerade hundar inom rasen, med enstaka undantag vad gäller internationella tävlingar. Efter tre generationers återkorsning med ursprungsrasen kommer avkommorna åter igen att registreras i SE-registret. Det handlar alltså inte om att skapa blandraser för att man tycker att man har en trevlig tik och grannen har en trevlig hane, eller att man försöker skapa en designerras utan det handlar om att skapa förutsättningar för friska och sunda hundar även i framtiden.

Att göra såna här inkorsningar är något som man kommer att behöva fortsätta att göra, det räcker inte att göra det en gång och sen tro att allting är bra igen, eftersom den genetiska inavelsgraden naturligtvis åter igen kommer att öka sakta men säkert.

Information om genetisk variation hos beauceron:
Genetisk variation hos beauceron

Här kan man läsa vad SKK skriver om hur man gör för att öka den genetiska variationen genom bland annat inkorsningsprojekt:
SKK - lathund för ökad genetisk variation

Webbinarium där SKKs genetiskt sakkunniga Sofia Malm Persson berättar om hur ett korsningsprojekt kan läggas upp och vad som är skillnaden mellan organiserade korsningsprojekt och blandrasavel:
SKK webbinarium - genetisk variation och inkorsningsprojekt.

Här står det om skillnaden mellan den beräknade inavelsgraden (som egentligen bara är ökningen) och den genetiska inavelsgraden (OBS! På engelska):
Oedipus Rex: Dog Inbreeding, its Consequences, and its Quantification