BEAUCERON - En mångsysslande fransos



”Vad är det för raser i den där då?” är en fråga som många beauceronägare har fått höra. Beauceroner misstas ofta för blandraser men är i själva verket en ras med riktigt gamla anor och en allroundhund i snygg och funktionell förpackning.

Rasen är ursprungligen fransk och många är det som snubblar på rasnamnet som förresten uttalas ungefär som ”båsserånn”.

I Sverige registrerades de två första beauceronerna hos Svenska Kennelklubben redan 1988 och fram till dags dato har 584 hundar (inkl importer) registrerats.

I ursprungslandet Frankrike är rasen betydligt vanligare. Det är en gammal ras; det finns anteckningar om rasen så långt bak som slutet av 1500-talet men det var i slutet av 1800-talet som rasen blev riktigt definierad. På slättlandskapet där man födde upp får växte en homogen typ av vallhund fram, med kort sträv päls, oftast kuperade öron och med röda tecken på benen som kännetecken, vilket föranledde smeknamnet Bas Rouge – rödstrumpa. Den vanligaste färgen var svart med röda tecken, men också grå, svarta och helt tanfärgade hundar existerade. Rasen kallades Berger de Beauce (vallhund från Beauce).

Beauceronen idag

En beauceron ska vara pigg, glad, stabil, orädd och arbetsvillig, en aktiv brukshund som ändå har en tydlig av- och påknapp. Det är en relativt förarvek hund som är lättlärd och smart, mycket samarbetsvillig och generellt en enkel hund att leva med i vardagen. Som alla bruksraser behöver den vettig sysselsättning men vad man gör är inte lika viktigt som att man gör något – beauceronen är en mångsysslare som ställer upp på det mesta.

Beauceroner är ofta spralliga och unghundsbusiga långt upp i åldern vilket förstås är glädjande men också innebär att många individer upplevs som att de mognar relativt långsamt. Fysiskt ser beauceroner ofta lite taniga och unghundsaktiga ut i kroppen fram till nånstans mellan två och tre års ålder.

Rasen beskrivs som robust och oöm och den fysiska konstruktionen lämpar sig väl till arbete. Många blir förvånade över hur smidig en beauceron är trots dess storlek. Att springa snabbt genom en agilitytunnel är inget problem för en beauceron trots att den faktiskt får huka sig lite.

Exteriör

Beauceronen finns i två färgställlningar – svart med röda tecken (som är den vanligaste) samt harlekin som innebär att det svarta är uppblandat med grått i relativt jämn fördelning. Harlekinfärgen kommer av en merle-gen och precis som andra raser med merleteckning så ska man inte para två harlekinfärgade hundar då det föreligger risker för skador på valparna.

Mankhöjd för hanar är 65–70 cm och för tikar 61–68 cm. Pälsen är tät med grövre täckhår och rejäl underull, vilket gör att man kan få en fin svart matta inomhus under fällperioder. Pälsen är dock synnerligen lättskött och behöver bara en genomborstning då och då.

Dubbla baksporrar tydligt kännetecken

Ett av beauceronens främsta kännetecken är de dubbla baksporrarna. Sporrarna ska vara välplacerade och även tre sporrar på en tass är godkänt, däremot är enkelsporrar diskvalificerande.

Hälsa

HD-statistiken ger vid hand att de flesta hundar hamnar på A- eller B-höfter och samma sak gäller armbågarna där de flesta hundar är ua. Några direkt rasbundna sjukdomar finns egentligen inte och försäkringsbolagens statistik bekräftar detta.

Mentalitet

En beauceron ska vara livlig, nyfiken och frimodig. Man ska inte sticka under stol med att det finns en del problem med rädslor inom rasen – vanligast är ljudrädsla samt bristande tillgänglighet. Det arbetas dock mycket med att försöka förbättra rasen inom dessa områden och det har definitivt givit resultat. Som alltid när man letar valp ska man vara noggrann med att undersöka föräldrarna till sin tilltänkta valp. De flesta beauceroner är dock öppna och positiva, nyfikna och framåt. Det är intelligenta hundar med stark flockkänsla. En beauceron vill vara med sin ägare överallt om det är möjligt och försöker gärna, trots sin storlek, att krypa upp i knäet om den får chansen, men trots den starka flockkänslan träffar man sällan på beauceroner med separationsångest.

De flesta beauceroner har ett tydligt hundspråk och en trevlig attityd som gör det enkelt att ha dem tillsammans med andra hundar.

Beauceronen som brukshund

Beauceronen har inte rönt riktigt den uppmärksamhet som många andra bruksraser har gjort, vilket egentligen är lite konstigt då det är en ras som har kapacitet för många olika aktiviteter. Man kan utan tvekan beskriva beauceronen som en riktig allroundras - tävlande beauceroner hittar man idag inom bruksprov, lydnadsprov, rallylydnad, agility, viltspår, IPO, canicross, drag samt vallning (AHBA-prov). Det finns även några beauceroner som jobbar som vallhundar på mer eller mindre daglig basis.

I dagsläget finns 18 L-testade beauceroner varav 11 är godkända och det finns ett par hundar som jobbar aktivt som väktarhundar. Ett trettiotal beauceroner har utbildats till bevakningshundar och det finns även några utbildade räddningshundar.

På SM i barmarksdrag 2012 kom beauceroner på guld-, silver- och bronsplats i olika klasser och på rallylydnads-SM 2012 deltog en beauceron.

Vill du veta mer om beauceronen? Gå in på rasklubbens sida: www.beauceronklubben.com

Text: Åsa Alfred, 2012.